Våra besök

Under vår projekttid har vi varit och besökt lite universitet och högskolor runt omkring Karlshamn. Vi ville kolla hur det var att leva som student. Och hur det skilde sig från gymnasiet.

Växjö universitet

Cirka tio minuters bussresa från centralstationen och centrum i Växjö ligger ett stort campusområde, Växjös universitet. Härifrån går det ofta bussar fram och tillbaka från stan. Väl framme träffade vi lärare Annika och eleven Sofie. Annika är lärare på lärarprogrammet och Sofie läser till lärare med inriktning på natur- teknik och trivs jätte bra i Växjö. Hon kommer ursprungligen från Halmstad men gillar att bo mitt i landet. De enas båda om att det är en toppenskola med fullt av möjligheter att utvecklas, vi tyckte också att det var en mycket fin skola och att bo på campus verkade roligt. Det tycker Sofie också som tidigare bodde med två kompisar inne i stan. Här är det inga problem att få någon stans att bo. Första terminen kan man få bo inne i stan eller utanför för att sedan få flytta i på campusområdet. Med alla studenter får tak över huvudet, ingen lämnas utanför. Priserna för en lägenhet eller ett rum är ganska så normala jämfört med andra studentstäder. På campusområdet finns allt en student behöver; en bankomat, postkontor, vårdcentral, cirka 4 000 studenter, mataffärer på gångavstånd och restauranger. Men det som studenterna uppskattar mest är de två studentpubbarna med billiga priser. Där ordas det fester på helger och vardagar av de olika nationerna och kårerna. Det finns många olika kårer i Växjö, Sofie är med i två av dom. De ordnar bland annat filmkvällar där nya filmer visas för en billig peng. Det har också byggts en idrottshall där studenterna kan vara och utöva nästan vilken sport som helst med sina vänner. Hon tycker att här i Växjö finns den perfekta mixen mellan fest och skola

Sofie tipsar om att det är bra att prova på yrket innan man hoppar på ett program, hon själv praktiserade på en skola innan hon bestämde sig för att bli lärare. Sofie tycker att den största skillnaden mellan gymnasiet och högskolan är arbetssättet. På högskolan är det ingen som tjatar på en och berättar vad du ska göra eller kunna, du måste ta eget ansvar. I vår utbildning läser och diskuterar vi mycket, tentor är inte så vanliga. Lärarutbildningen som Sofie läser på 3 ½ till fem år lång, beroende på om du vill bli lärare på grundskolan eller på gymnasiet. Sofie läser till lärare för de tidiga åren. Till en början läser alla några kurser gemensamt om tekniken att lära ut, sedan väljer man inriktning. Det finns 14 olika inriktningar att välja mellan allt från Bildlärare till Historielärare. Du kan också välja att specialisera dig på ett område. Det bästa med den här utbildningen är praktiken, tycker Sofie. Då får man chansen att prova på yrket på riktigt, praktiken är på 5 veckor per termin. I övrigt är det ganska lugnt, att studera är ju ett heltidsjobb men ändå blir det ganska mycket tid över för andra sysslor, menar Sofia och tycker att det är lätt att plugga här för det går att komma in på skolan och i datasalarna dygnet runt.

Vi tyckte att stämningen på skolan var hel underbar, överallt gick elever och lärare och pratade och skojade med varandra, de var mer som kompisar än som lärare och elev. Sofie gillade att hon kunde komma och prata med sina lärare när som och de hade alltid dörrarna öppna för elever som undrade över något eller bara ville prata. 

BTH- Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona

BTH är egentligen tre olika skolor i Blekinge, en ligger i Ronneby, en i Karlshamn och den vi besökte i Karlskrona. Från centralstationen tar det ca 10 minuter med buss till högskolan. Med tåg kan du komma ännu närmare, cirka 10 minuters gångavstånd. Här träffar vi Maria, lärare Christina och eleven Karin. Maria är den som visar oss runt och berättar för oss om skolan, hon är en före detta student som numera jobbar på BTH. Alla program och kurser är inriktade på teknik, men det är inget hinder för dom som inte är IT intresserade, de brukar klara sin fint ändå. Här i Karlskrona finns cirka 1 500 studenter, 120 av dom bor i studentlägenheter på lilla campusområdet Gräsvik. Det finns även några andra områden med studentlägenheter men de ligger en bit ifrån skolan. BTH garanterar alla sina studenter en bostad, men tyvärr lockar det inte så många studenter eftersom lägenheterna är ibland de dyraste i Sverige. Trots det har inte antalet studenter minska men antalet sökande, och färre och färre söker till tekniklinjerna. BTH håller en hög kvalitet på sina utbildningar och är de ledande i Sverige på teknik. Maria beskriver skolan som liten och trevlig och här går nästan lika många kvinnor som män trots att det är en teknikskola. Själva skolan är trevlig med nya lokaler och stora ytor, en del klassrum och biblioteket har till och med havsutsikt. Lokalerna som föreläsningarna håls i är små, då får eleverna chansen att mer aktivt delta i undervisningen. Den största föreläsningssalen rymmer 150 personen och används mycket sällan. Nackdelen med skolan är att den finns på tre orter och att studenterna ibland får resa i mellan för att gå på föreläsningar eller liknande.

Karin som är student här på BTH började på ett teknisktbasår för att sedan plugga Matte och datavetenskap. Hon och Maria berättar att tyvärr är det inte så mycket med kåren här i Karlskrona, det ordnas en del fester men de flesta studenterna går ut på vanliga ställen. Så något direkt studentliv är det inte tal om. Men de båda trivs bra här skulle inte vilja välja någon annan skola.

Danska universitet – föreläsning i Lund

Lunds universitet hade ordnat en föreläsning med två Danska studie- och yrkesvägledare, de skulle prata om hur det var att studera på motsvarande svenska högskolan i Danmark. Naturligtvis var föreläsningen på Danska så det var rena turen att en gruppmedlem kan detta språk. 

Studievägledarna berättade att i Danmark är det lättare att komma in på läkar linjerna. I Sverige kommer inte alla med snittet 20,0 in på läkarutbildningen, men i Danmark är det lite lättare. Problemet är dock språket, det är inte många som klarar av att läsa svåra akademiska texter på danska om man har svenska som vardagligt språk. De tipsar om att lyssna mycket på dansk radio, titta på tv och läsa danska tidningar för att komma in i språket. Du kan begära att få göra skriftliga tentor på alla nordiska språken, så frågorna på tentan kan alltså fås på svenska. Tenta kallas för examen på danska.

Att få någonstans att bo är lika svårt i de danska städerna som i de svenska, en del skolor kan erbjuda bostadsgarant andar har inte ens några bostäder att tilldela sina studenter.

Ansökningsdagarna är inte de samma som i Sverige, sista anmälningsdagen är den 15 mars och betygen ska vara inskickade och översatta till det danska systemet senast den 1 juli. Efter den 28 juli får du svar från skolan om du kommit in. De betyg som gäller i Danmark är avgångsbetygen, inga kompletteringar från komvux eller folkhögskolan räknas. Däremot kan dessa kompletteringar gälla som extra erfarenheter eller övriga behörigheter. Högskoleresultat får inte heller räknas in och går inte att söka på.