Irland

Var hittar man jobben

Det hela beror ju p� vilket jobb man s�ker men det �r alltid bra att titta p� internet samt att leta efter annonser i dagstidningarna. Man kan �ven resa till Irland och s�ka arbete p� plats. Platsbanken p� Arbetsf�rmedlingens hemsida kan man se de lediga arbetena i Irland.

Uppeh�llstillst�nd

Tre m�nader �r maxtiden man f�r vistas i Irland utan n�gra tillst�nd. Sedan m�ste man s�ka uppeh�llstillst�nd hos folkbokf�rningsbyr�n i det distriktet d�r man �r bosatt. Men man beh�ver inte alltid arbetstillst�nd. Myndigheterna behandla detta olika. Man kan s�ka uppeh�llstillst�nd i Dublin (Alien Registraition Office) och utanf�r Dublin (Gardia S�och�na-distriktet). N�r man s�ker uppeh�llstillst�nd kr�vs att man kan visa upp pass, fyra passfoton och �ven en helt ifylld ans�kningsblankett.

Arbetsl�shetsf�rs�kring

I Sverige f�r man arbetsl�shetsf�rs�kring genom en A-kassa men i Irland f�r man det genom skatten. Ska man bo och arbeta i Irland m�ste man g�r �ver till det irl�ndska f�rs�kringssystemet . Normalt kan man om�jligt ha en arbetsl�sf�rs�kringar tv� l�nder samtidigt. D�rf�r �r det viktigt att:

�      ta reda p� vilket skydd som arbetsl�shetsf�rs�kringen ger. Man b�r inte g�r ut ur den svenska A-kassan f�rr�n man �r 100 % s�ker p� att man �r godk�nd av Irlands arbetsl�shetsf�rs�kringen.

�      kontakta den EU-ansvarige p� din A-kassa innan man �ker. Kontaktpersonens uppgifter kan man hitta p� Arbetsf�rmedlingen Utland.

Arbetsl�s i Irland

Om man helt ov�ntat skulle bli arbetsl�s i Irland ska man registrera sig p� FAS, den irl�ndska arbetsf�rmedlingen som kan hittas p� gula sidorna. Vill man ha arbetsl�sers�ttning m�ste man ha blanketten E301 d�r det st�r att man har arbetat i Sverige i 12 m�nader. Blanketten skrivs ut av Arbetsmarknadsstyrelsen i Stockholm. Har man d�remot inte arbetat i 12 m�nader och inte kan ta ut E301 m�ste man anpassa sig till de irl�ndska arbetsvillkoren f�r att p� arbetsl�sers�ttning.

Socialf�rs�kring

�      Avgiftsfinansierade socialf�rm�ner.

�      Behovsr�vade socialbidrag

�      Begr�nsat antal allm�nna f�rm�ner

Dessa tre f�rm�ner innefattas i den irl�ndska socialf�rs�kringen

Alla kan f� en social f�rm�n om man uppfyller kraven ovan. N�r man s�ker anst�llning m�ste man ha ett PPS-number (f�r mer info se SKATT) f�r att kunna anm�la sig till socialf�rs�kringen.

F�r mer information, g� g�rna in p� http://www.irlgov.ie/

Skatt

N�r man har s�kt och f�tt jobb ska man kontakta The Local Revenue Commissioner’s Office d.v.s. skattekontoret (se gula sidorna) f�r att ans�ka om ett Tax Free Allowance Certificate (TFAC). P� detta s�tt kan man f� ett Personal Public Service number (PPS-number). Detta skall g�ras innan b�rjar jobbar p� arbetet. Om inte �r det risk att man betalar mer skatt �n vad man egentligen beh�ver g�ra.

Boende

80 % av bostadsst�ndet i Irland �r privat�gda bost�der. Det �r mycket vanligt att g�r samman med n�gon annan och hyr ett hus. Man kan ocks� hyra en m�blerad eller om�blerad l�genhet. Annonser om hus, l�genheter och bedsits (rum med kokvr� och vanlig sovalkov) i lokala tidningar. Det g�r �ven att hitta information om bostad p� The Irish Auctioneers and Valuers Institute’s (IAVI) hemsida.

I Irland betalar man alltid en s.k. kallhyra vilket inneb�r att en kostnad f�r v�rmen tillkommer. I mindre l�genheter finns �ven en myntbox vilken man regelbundet m�ste stoppa mynt i f�r att kunna f� anv�ndning av el. Det finns inga tv�ttstugor i Irland, utan man m�ste tv�tta etc. sina kl�der p� en washeteria/launderette som kostar 30-50 SEK/tv�tt.

�vrigt

Har man t�nkt att k�ra bil i Irland �r det viktigt att man kontakta polisen f�r att h�ra efter om man m�ste byta ut sitt svenska k�rkort mot en irl�ndskt. Ska man ta med sig dyrbara saker som t.ex. kameror, videokameror, Hifi utrustning etc. kan det vara bra att f�rtulla dessa i svenska tullen. Det blir helt enkelt smidigare s�. Priset p� mat, dryck och kl�der brukar ligga 10 % under det svenska priset. Att f�rteckna f�rs�kringar och betala bostad brukar i regel vara dyrare.

Bra att t�nka p� n�r man �terv�nder till Sverige

N�r du �terv�nder till arbetsmarknaden i Sverige kan man tillgodor�kna den tid man arbetade i Irland. Innan man reser tillbaka till Sverige ska man beg�ra arbetsgivarintyg, blankett E301 p� den lokala arbetsf�rmedlingen i Irland. Det g�r �ven att beg�ra den i Sverige men tar betydligt l�ngre tid. N�r man �r tillbaka vill man g�rna komma in i f�rs�kringssystemet f�r A-kasssa. D� m�ste man arbeta en viss tid p� valfritt arbetsomr�de.