Att börja studera…

Högskola eller universitet?

Skillnaden är hårfin och din utbildning är lika mycket värd oavsett om du pluggar på en högskolan eller på ett universitet, med universiteten är de som alltid kan erbjuda studier på forskningsnivå efter det att du avslutat din grundutbildning.

Poäng och olika examen

En veckas heltidsstudier som är 40 timmar i veckan, motsvarar ett högskolepoäng. I dessa 40 timmarna ingår självstudier, föreläsningar och seminarium mm. Detta innebär att mycket tid spenderas utanför skolan och på eget initiativ, studierna bedrivs nästan helt på egen hand och det betyder att studenterna får ta eget ansvar för sina studier och kan bara själv påverka sitt studieresultat.

Du läser 20 poäng per termin alltså 40 poäng per år. Har du läst 80 poäng inom ett ämne leder det fram till en högskoleexamen, vilket är två års studie. Kandidatexamen delas ut efter tre års studerande, alltså 120 poäng där 60 poäng av dom ska vara i samma ämne. Dessa studier inom samma ämne på ett och ett halvt år kallas huvudämnen. För att få kandidatexamen måste en kurs på 10 poäng med självständigt arbete också ingå, examen delas ut på nästan alla högskolor och på alla universitet. Nästa steg är magisterexamen som uppnås efter fyra års studier alltså 160 poäng där minst 80 poäng ska vara inom huvudämnet. Magisterexamen ska också innehålla ett arbete på 20 poäng eller två på vardera 10 poäng, dessa arbeten ska också vara självständiga. En del jobb kräver att du har en legitimation för att bevisa att du är behörig till ett vist arbete, detta fås genom en yrkesexamen. Den kan variera i längd och då också i antalet poäng. 

Efter avslutad kurs ska du visa att du lärt dig det du behöver, det kan göras med en tenta, ett skriftligt eller muntligt prov som skrivs av alla kursdeltagare. Betygen som sedan delas ut är underkänt, godkänt eller väl godkänt. Skulle du få underkänt på en tenta finns det möjligheter att göra en omtenta. För att få godkänt i en kurs behöver du oftast ha deltagit i diskussioner, lämnat in uppgifter och varit närvarande på föreläsningar.

Kurser och olika program

Att läsa inom ett program betyder att du väljer vad du vill utbilda dig till. Där är en stor del av kurserna redan förutbestämde men det finns nästan alltid plats för egna val av kurser eller inriktningar. Att läsa kurser innebär att du hela tiden själv väljer vad du vill läsa, det går att blanda precis vad du vill till exempel ekonomi ena terminen och Ryska andra. Valfriheten är större än om du hoppar på ett program. Problemet med att läsa kurser är att det kan ta längre tid att få någon utbildning eftersom du måste söka alla kurser var och en för sig, men det går att få samma utbildning genom att läsa kurser som att läsa ett helt program. Så är du inte riktigt säker på vad du vill bli när du blir stor så är en bra början att läsa de kurser du är intresserad av och kolla om studentlivet är något för dig. Naturligtvis går det att hoppa av ett program också om det inte skulle vara vad du tänkt dig, men en bra mjukstart är en lite kurs med något som intresserar dig. 

Vissa kurser kan du också läsa på halvfart och vissa på distans. Att läsa på distans kan betyda att du besöker skolan vid tentor och föreläsningar eller att allt lärande och redovisningar sker via Internet. Det är bara en del kurser som kan erbjudas som distansutbildning vid varje universitet och högskola, men de kan alla erbjuda olika kurser. 

I början av varje termin kommer det kurs och programkataloger från de olika skolorna ut. Där i kan du läsa lite mer om vad högskolorna har att erbjuda och annan viktig information. Anmälningar till kurser sköter varje enskild skola, anmälningsblanketter brukar finnas i slutet av varje katalog. Alla sökningar till hela program söks via VHS- verket för högskoleservis, mer om hur anmälan går till finns på sidan om VHS.

Komvux eller folkhögskola?

Om du inte har tillräckligt bra betyg för att komma in på det program du vill söka kan du läsa upp dina betyg på komvux, där kan du också komplettera dina gymnasiebetyg och få grundläggande behörighet. Detta går också att göra på landets folkhögskolor, dessa kallas för allmänna kurser. Folkhögskolorna kan annars erbjuda utbildningar inom kultur, konst, musik, media mm, särskilda kurser som skolan bestämmer själv över. De kan även erbjuda sommar- och kvällskurser och vidarutbildningar. Folkhögskolan skiljer sig lite ifrån gymnasiestudierna och högskolestudier, de är mycket friare och eleverna har stort inflytande på sina studier. Skolan har själv hand om deras verksamhet och följer ingen direkt studieplan utan bestämmer sin egen profil. På folkhögskolan är det ganska vanligt att göra många studiebesök, studieresor och en del grupparbete för samanhållningens skull. En del skolor kan också erbjuda boende för sina studenter. Runt om i Sverige finns det 147 stycken folkhögskolor, de flesta drivs av olika föreningar eller organisationer, bland annat religiösa sådana. På  www.fin.fhsk.se finns all information du behöver om de olika folkhögskolorna, var i landet de ligger och vad de kan erbjuda.

Collegeutbildning är något nytt från och med år 2003, det är en ettårig utbildning som innehåller tid för komplettering av gymnasiebetyg och en för förberedande högskolestudier. Programmet är ett samarbete mellan komvux och högskolan och du är garanterad en plats på den högskolan du läst på efter avslutat collegestudie. En del högskolor och komvux kan också erbjuda ett basår för att få förberedande kunskaper. Basårsutbildning ges i bland annat teknik och naturvetenskap där du får ungefär samma grundläggande utbildning som motsvarande gymnasieprogram men med mer inriktning på högskolan. Oftast kan högskolor eller universitet erbjuda en fast plats på de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna efter avslutat basår, det kan inte komvux utbildningarna göra men det ger samma behörighet som basåret på högskolan.